Skip to main content

Full text of "En diskurs om den perspektiviska textanalysen"

ISSN 0281-9864 



En diskurs om den 
perspektiviska textanalysen 



Curt Dahlgren 





Lund University 
Sweden 



KOGNITIONSVETENSKAPLIG 
FORSKNING 

Cognitive Science Research 



En diskurs om den 
perspektiviska textanalysen 

Curt Dahlgren 



1988 No. 23 



Communications should be sent to: 

Cognitive Science Research 

Paradisgatan 5 

Lund University 

S-223 50 Lund, Sweden 



Coordinator: Bernhard Bierschenk 
Department of Psychology 



© Curt Dahlgren 



Abstract 

This artide is a presentation of a new method for analyzing texts: The Perspective Text 
Analysis. The text which is used to illustrate this method and also the resuhs of it I have 
produced myself. The advantages of the perspective text analysis are discussed in 
comparison with more traditional methods for content analysis. One of these advantages 
is the ability of the presented method to specify the objects connected to each agent 
through an action in a text. Through duster analysis this method can show us how 
different agent-action-object components in the text are connected to each other. In this 
way the "structure" of the text wiU be revealed. Another advantage is the ability of this 
method to take account of the perspective the agents have on the objects they are talking 
abouL In the artide some comments are also made about the relevance of perspective text 
analysis for the study of "invisible religion". 



''• 08. 



Inledning 

Inom den religionssociologiska forskningen, vilken är den vetenskapsgren som jag 
arbetar i, har man sedan mitten på 1960-talet frågat sig hur den "religion" ser ut som man 
menar att också de som inte deltar i vad vi normalt menar med religiösa aktiviteter måste 
ha. Denna typ av religion brukar man beteckna som anonym eller osynlig (Se t ex Bibby 
1983; Pettersson 1983; Sjödin 1987). Rimligheten i påståendet att alla på ett eller annat 
sätt omfattar en religion har naturligtvis både antropologi ska, filosofiska och psy- 
kologiska förutsättningar, vilka jag inte skall diskutera här. Däremot skall jag inled- 
ningsvis kort säga något om de metoder som använts för att inom religionssociologin 
utforska denna osynliga religion. Efter detta kommer jag att presentera min egen förståelse 
av den perspektiviska textanalysen och dess förtjänster som redskap för forskning kring 
problemet om både existensen av och innehållet i den osynliga religionen. 

Den religionssociologiska forskningen om osynlig religion utgår från ett funktionalistiskt 
perspektiv på religionen. Detta innebär att man menar att den osynliga religionen delvis 
har samma funktioner för individen som den "vanliga" religionen har: t ex att den ger 
förklaringar och tolkningsmönster åt det som sker individen. Utifrån denna utgångspunkt 
har man sedan försökt konstruera oUka typer av mätinstrument för att "hitta" den osynliga 
religionen. Forskningen är således deduktiv. Man försöker säga någonting om något 
okänt utifrån något känt, utan att egentligen veta om detta okända existerar. Det borde vara 
rimligare att använda sig av en induktiv metod, eftersom en sådan inte gör några apriori- 
antaganden om en företeelses innehåll och funktioner. Och en sådan induktiv metod är 
den perspektiviska textanalysen. 

Mitt första möte med den perspektiviska textanalysen daterar sig till våren 1986, då jag 
deltog i en kurs om denna metod. Jag kunde emellertid inte då av olika skäl slutföra 
kursen, så när jag erbjöds att delta i en ny kurs under hösten 1987, gjorde jag detta inte 
minst på grund av mitt ökade intresse att hitta nya metoder för exempelvis forskningen 
kring den osynliga religionen. 



Den text som vi arbetade med under kursen har ingenting med osynlig religion att göra, 
men metoden illustreras oberoende av vilken text man väljer. Texten producerade vi 
kursdeltagare själva under kursens inledning. Underlaget för texten fick vi genom ett 
bildband, som handlade om en yngre mans besvär med att skaffa sig ett tillstånd, att få ett 
efterlängtat tillträde till den konstgjorda nationalparken i ett framtida samhälle. Genom de 
händelser som huvudpersonen råkade ut för illustrerades den fortsatta tillväxtens tillkorta- 
kommanden. Huvudpersonen färdades t ex med en magnetdriven monobana, som var 



känslig för strömavbrott. Hans portfölj innehöll en inbyggd radio som ständigt gav 
information av allmänt intresse. Byråkrati, tiggare och korruption hörde till vardagen. I 
bildbandet gjordes inga värdeomdömen om detta framtida samhälle var bra eller dåligt. 
Uppgiften för oss var att vi skulle försöka sätta oss in i hur det skulle kunna vara att leva i 
ett sådant samhälle. En metod för detta är att försöka identifiera sig med någon av 
bildbandets figurer. Själv valde jag då att identifiera mig med huvudpersonen, och hur 
han (jag) uppfattade sin (min) situation och värderade den, framgår av följande text: 

Att få komma tUl nationalparken är inte lätt. Ett speciellt tillstånd måste införskaffas, 
men tänk vad skönt att kunna få ha min egen lilla brasa och höra fågelsången. Det är 
minst lika bra som TV. Vilken tur att byråkraten gick att muta så att jag fick mitt 
tillstånd. Nu skall det bli gott med kaffe. Men vad tar det åt Gubben? Blir han 
verkligen så tokig bara för att apparaten pajade? Inte hade han väl behövt skjuta på 
automaten. Det hjälper ju ändå inte. Det är ju for väl att det finns jwliser som tar hand 
om sådana där störiga människor. Fast det var kanske lite onödigt att klubba ner 
honom. 

Nu skall det bli skönt att komma hem. Fan. Nu pajade metron igen. Att dom aldrig 
kan hålla ordning på grejoma. Man kunde lika gärna slå sönder den, så kanske vi fick 
bättre transportmedel. Hur skall jag nu komma hem? Kanske någon kan köra mig 
med sin bil eller båt? Jag får kolla på baren. Vilken tur. Han verkar ju trevlig. Men 
vad nu då? Jag blir visst rånad istället. Och dom är tre stycken. Ingen idé att kämpa 
emot. Jävla löss. Dom kan väl arbeta själva, utan att sno mina pengar. Vilken tur att 
polisen kom och tog hand om dom. Sådana avskum skall verkligen utrotas. 



Resultatet av den perspektiviska textanalysen visas i följande figur: 



Kontrollerad 
2 



Alternativ 

4 



Hotad 

2 (4-12) 



Privatisering 



B 



Privati- 
sering 
3(3) 



Avskärm- 
ning 
1(1) 



Hykt 
I 



Avskärm- 




KontroUerad 
2 



Figur 1. Textens figur (A), perspektiv på figuren (B), grund (C) och perspek- 
tiv på grunden (D). 



Två rimliga frågor att ställa till denna figur är naturligtvis dels vad den betyder, dels vad 
den perspektiviska textanalysen gör med en text för att ovanstående bild skall kunna 
genereras. 

Vad betyder figuren? 

Med bokstäverna A, B, C och D har jag markerat att figuren innehåller fyra olika delar. 
Del A kan kallas for textens figur, del B är det perspektiv på figuren som texten 
innehåller, del C är textens grund och del D är textens perspektiv på textens grund. 

Textens figur (A). 

I figurens ytterkanter finns ett antal punkter, 12 stycken, markerade. Dessa är ett resultat 
av en klusteranalys^ som så att säga samlar upp de olika strängar i texten som hör 
samman (Miles & Huberman s 218 - 221). Varje punkt i figurens ytterkanter motsvaras 
således av ett kluster, vilket består av ett antal textsträngar. Hur detta sker skall jag 
återkomma närmare till nedan. Här skall jag presentera de textsträngar som respektive 
kluster innehåller: 

Kluster 1 innehåller följande textsträngar: 

1.2 X + till nationalparken 
2. inte lätt 

4. ett speciellt tillstånd 

5. vad skönt 

6. X + min egen lilla brasa 

7. min egen lilla brasa 

8. fågelsången 

15. det gott 

16. han verkligen så tokig bara 
34. jag nu 

44. mina pengar 

47. sådana avskum + verkligen 



^ Valet av antalet kluster bestämdes till 12 genom det t-test som klusteranalysen genererar. T-testets 
signifikanstest visade pä ett markant brott mellan 12 respektive 13 klustrer. Signifikansvärdet för 12 
klustrer var 0,049 medan det var 0,204 för 13 klustrer. l5etta medförde i sin tur att klustringskoefficienten 
(ESS = Error Sum of Squares enligt Wards metod) bestämdes till 0,189. 
2 Detta är ett nummra- för varje unik 50-rad i 50/30-matrisen. Vad detta innebär kommer att visas nedan. 



Detta kluster är ganska omfattande. Det går emellertid att spjälka upp i tre enheter där 
strängarna 1, 2 och 4 yttrar sig om det byråkratiska samhället, strängarna 5 tom 15 är 
relaterade till personens önskemål och de övriga uttrycker någon form av händelse. Ett 
drag som dessa tre enheter har gemensamt är enligt min mening Avskärmning. Den som 
uttalar sig i texten, eller enligt den perspektiviska textanalysens terminologi -agenten, 
uppvisar således dels en längtan att fly från det byråkratiska samhället, dels ett 
avståndstagande från de händelser som han hamnar i. 

Kluster 2 innehåller två textsträngar: 

23. hand 

45. vilken tur att polisen+hand om dom 

vilka sammantaget enligt min mening kan rubriceras med begreppet Överlåtelse. Med detta 
begrepp menar jag nämligen att min huvudperson uppskattar att inte själv behöva bearbeta 
den situation han hamnat i. Han överlåter detta gärna till polismakten. 



De ovan presenterade två "klungorna" av textsträngar har alltså plockats fram av 
klusteranalysen. Vad jag gjorde var att sätta ett begrepp på dem, ett begrepp som jag 
formulerar utifrån min kunskap om texten, den situation eller miljö den har uppkommit i 
och så att säga refererar till. Men vad klusteranalysen dessutom gör är att den visar på 
vilken nivå de olika klustren sammankopplas med varandra. Hur detta ser ut grafiskt 
åskådliggörs i följande figur: 



Klustrings- 
koefficient 



.9. 
'K 

.6_ 
.5_ 

.4_ 
.3 



.1 

.05- 
0.0- 



4 é 8 ~ 16 



iJ 



2 5 7 15 34 47| 
1 



45 



'h'\h'^f 



é é é 



3 26 22 
14 28 27 



t é » é 



t t a 



3 17 46 21 ^-- 
9 38 20 33| 11 

4 



nnnnn 

10 18 124 1 29 31 



6-^7-^8 



IS 2f 30 32 3f 



35 



9-^10- 



41 43 
42 



11- 



1 



37 40 
12 39 



12- 



•Text- 
sträng 



Kluster 



Figur 2. Grafisk framställning av hur de olika klustren sammnakopplas med varandra enligt Clustan, Wards metod. 



Vad denna figur visar är för det första att många av textsträngarna klungar så att säga 
"omedelbart", eller på 0.0 nivån. Detta gäller för kluster 1, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 1 1 och 12. 
De textsträngar som ingår i klustrema 2, 3 och 4 finner varandra något "senare", kluster 2 
på 0,053-nivån, kluster 3 på 0,14-nivån och kluster 4 på 0,10-nivån. Men figuren visar 
också genom värdet på koefficienten i vilken ordning de olika klustrema knyts ihop med 
varandra. Konkret betyder detta att först knyts kluster 4 ihop med kluster 5. Sedan knyts 
dessa två klustrer till kluster 6. Dessa tre, alltså klustrema 4, 5 och 6, länkas därnäst till 
kluster 7. Klustrema 4, 5, 6 och 7 kopplas sedan till kluster 8. Här sker nu en ytterUgare 
länkning så att kluster 9 kopplas till klustrema 4, 5, 6, 7 och 8. Klustrema 4, 5, 6, 7, 8 
och 9 länkas därefter till kluster 10. Vad som sedan sker är att kluster 1 och kluster 2 
kopplas samman. Sedan kopplas klustrema 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 10 ihop med kluster 11. 
Nästa fas är att denna kedja av kluster kopplas till kluster 12. Näst sist kopplas klustrema 
1 och 2 till kluster 3, och allra sist länkas klustrema 1, 2 och 3 till de övriga. Av figuren, 
och av den ovan presenterade klustringsordningen, ftumgår det således att texten består av 
två större enheter där den ena utgörs av klustrema 1-3 och den andra av klustrema 4 - 
12. 

Om vi nu går tillbaka till figur 1 så är det just dessa länkningar mellan klustrema som 
åskådliggörs genom de linjer som kopplar ihop dem, och som resulterar i en nod ett steg 
"längre in" i figuren. Också denna nod måste få ett begrepp, ett begrepp som skall 
sammanfatta innehållet i de klustrer som sammankytoingspunkten innehåller. Innehållet i 
kluster 1 och kluster 2, Avskärmning respektive Överlåtelse, kan enligt min mening 
sammanfattas med begreppet Individualism. Min huvudperson skulle alltså sträva efter att 
utestänga det omgivande samhället i förhållande till sin egen person. 

Enligt figur 2 kopplades klustrema 1 och 2 med kluster 3, vilket innehåller följande 
textsträngar: 

13. det + mitt tillstånd 

14. gott 

26. skönt 

28. metron igen 
22. det 

27. hem 



Ett sammanfattande begrepp för dessa strängar anser jag vara Privatisering, eftersom flera 
av strängama innehåller ord som pekar mot privatlivet Därmed kan den nod som kopplar 
ihop Individualism med Privatisering kunna benämnas Egocentrering. Min huvudpersons 



avvisande attityd gentemot det omgivande samhället är alltså relaterat till ett starkt intresse 
för det egna jaget 

Enligt figur 2 kopplades klustrema 1, 2 och 3 med de övriga först efter kluster 12:s 
sammanknytning med klustrema 4 tom 1 1 . Detta illustreras i figur 1 genom avsaknaden 
av en direkt förbindelse mellan klustrema 1 , 2 och 3 och de övriga. Vad som istället sker 
är att kluster 4 bildar startpunkt för den andra kopplingskedjan i texten. Kluster 4 
innehåller följande textsträngar: 

3. X+ett speciellt tillstånd 

9. minst lika bra som TV 
17. inte+han väl 

38. ju trevlig 
46. verkligen 

20. ju ändå inte 

21. ju 

33. bättre transportmedel 

vilka kan sammanfattas med begreppet Alternativ, eftersom min huvudperson här 
uttrycker en önskan om ett altemativt tillstånd både när det gäller objekt och handlingar. 
Kluster 4 sammankopplas sedan med kluster 5, vilket iimehållCT följande två textsträngar: 

10. vilken tur att byråkraten + vilken tur att byråkraten + jag + nritt tillstånd 

11. jag + mitt tillstånd 

i vilka jag seren tendens hos huvudpersonen, eller agenten, till Anpassning. Han accep- 
terar således i viss mån det rådande samhälleliga systemet för att nå egna mål. Men nu 
förenas klustrema 4 och 5 enligt figur 2. Denna förening av en strävan efter Alternativ 
och att man Anpassar sig till rådande förhållanden kan enligt min mening leda till ett 
tillstånd av Kluvenhet. 

Kluster 4 och 5 kopplas nu genom Kluvenhet till kluster 6, som innehåller följande två 
textsträngan 



18. han väl 

19. inte + på automaten 



10 



Dessa kan sammanfattas med begreppet Systemrespekt, dvs att min huvudperson inte 
anser det vara tillåtet att förstöra den egendom som samhällssystemet tillåter. Kopplingen 
mellan Kluvenhet och Systemrespekt kan därför beskrivas med begreppet Repression, 
dvs ett tillstånd där min huvudperson upplever förtryck från rådande samhällssystem. 

TiU denna nod. Repression, förs sedan kluster 7, vars två strängar 

24. kanske litet onödigt 

25. ner honom 

visar att min agent åtminstone mot enskilda individer känner någon form av Omsorg. 
Denna nya sammanknytningspunkt kan då benämnas Rehabilitering, eftersom den 
nämnda omsorgen om enskilda individer kan vara en individuell återupprättelse gentemot 
upplevelsen av repression. Rehabiliteringsnoden transformeras i sin tur av innehållet i 
kluster 8, vilket jag har benämnt Systemkritik, på grund av att det innehåller följande två 
textsträngar: 

29. dom aldrig ordning på grejoma 

30. ordning 

Min huvudperson uttrycker här ett missnöje med det samhällssystem som inte kan se till 
att upprätthålla ordning, ett missnöje som av hans ordval att döma inte enbart omfattar en 
bristfällig kommunikationsapparat. Genom detta tillskott av Systemkritik övergår Rehabi- 
litering i Reformering. Min huvudperson ger således inte enbart uttryck för Omsorg om 
enskilda individer utan han är också intresserad av en Reformering av rådande 
samhällssystem. Denna intention till Reformering omändras till en intention till Revolt på 
grund av de uttryck för Aggressivitet som tiUförs Reformering genom kluster 9, vilket 
innehåller följande två "aggressiva" textsträngar: 

31. lika gärna 

32. sönder den 

Genom tillskott från kluster 10 med de två strängarna 



35. kanske någon+hem mig med sin bil eUer båt 

36. hem mig 



11 



vilka jag menar uttrycker att huvudpersonen omfattar känslor av Tillit gentemot 
medmänniskor, transformeras Revolt till Framtidstro. Denna Framtidstro får näring från 
kluster 1 1 med textsträngarna: 

* 

41. tre stycken 

42. väl 

43. själva 

vilka jag har sammanfattat med begreppet Utsatthet. Framtidstro och Utsatthet ger 
tillsammans en situation i vilken huvudpersonen upplever Osäkerhet. Denna Osäkerhet 
övergår till att huvudpersonen känner sig Hotad genom de erfarenheter han gör enligt 
kluster 12, vilket innehåller följande textsträngan 

12. mitt tillstånd 
37. jag+på baren 

39. visst 

40. istället 

som jag har haft svårt att karakterisera, men stannat för att de ingående textsträngarna 
uttrycker Otrygghet. Till sist länkas nu denna kedja från kluster 4 tom kluster 12 med 
dessas länkningar ihop med noden Egocentrering, dvs länkningen mellan klustrema 1, 2 
och 3. Denna sludiga sammankoppling innebär att jag tvingas konstruera ett nytt begrepp 
som sammanfattar vad texten egentligen handlar om. Som framgår av figur 1 har jag för 
denna "centralpunkt" valt begreppet Sekterism. Den av mig producerade texten skulle 
därmed handla om en individ, textens huvudperson eller agent, som i sitt förhållningssätt 
till sin omgivning uttrycker dels ett avståndstagande och kritik mot det rådande sam- 
hällssystemet, dels en önskan om att förändra detta samhälle med hjälp av likasinnade. 
För valet av detta begrepp och innehållet i det, är jag naturligtvis beroende av min 
religionssociologiska kunskap. Sekterism är nämligen ett centralt begrepp inom delar av 
den religionssociologiska forskningen. Sekterism kan bl a uttrycka en strävan att fysiskt 
eller psykiskt dra sig undan "världen", vilken upplevs som ett hot mot de värden som man 
själv omfattar (se t ex McGuire 1981 s 31). Detta undandragande kan vara både enskilt 
och gruppmässigL Det behöver inte nödvändigtvis innebära att den sekteristiska individen 
eller gruppen inte vill förändra världen. Tvärtom kan den mena sig utgöra ett exempel som 
"världen" borde ta efter (se t ex Wilson 1973 s 18 - 30). 



Innan jag närmare presenterar de övriga delarna i figur 1, skall jag försöka besvara den 
andra frågan som ställdes ovan. 



12 



Vad gör den perspektiviska textanalysen med en text? 

När det gäller innehållsanalyser inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska disci- 
plinerna, kan man i princip särskilja två olika typer. I den ena, som ibland kallas för den 
kvantitativa, utarbetar forskaren ett mer eller mindre detaljerat kodningschema, vars 
innehåll bestäms dels av forskningsproblemet, dels av vad den text som skall analyseras 
innehåller. Vad forskaren sedan gör är att registrera hur många gånger en viss typ av 
information förekommer i texten. Denna metod är lämplig för ett studium av forändringar 
i t ex en dagstidnings sätt att på ledar- och kultursidor behandla ett visst ämne. Ett bra 
exempel på denna typ av innehållsanalyser är Eva Blocks avhandling "Amerikabilden i 
svensk dagspress 1948 - 1968". 

Vad nämnda metod emellertid inte klarar, och heller inte gör anspråk på att kunna klara, är 
att analysera och uttala sig om vad t ex enskilda ledarskribentCT faktiskt forsöker säga om t 
ex ett politiskt skeende. Men det är just detta anspråk som den andra typen av 
innehållsanalys, den som ibland kallas för den kvalitativa, gör. Ett område där man 
arbetar med olika typer av personliga texter, och där man använder sig av denna 
kvalitativa metod, är religionspsykologin. Ett inte ovanligt sätt att angripa dessa texter är 
att man så att säga "silar" dessa genom ett mer eller mindre omfattande batteri av 
psykologiska och socialpsykologiska teorier. Vad som fastnar i silen bestäms, åtminstone 
delvis, av någon sorts överensstämmelsekriterium. Man letar således efter en överens- 
stämmelse mellan valda teorier och textfragment i det aktuella materialet. Om inte någon 
perfekt överenstämmelse mellan valda teorier och de texter som analyseras kan hittas, kan 
detta leda till en fruktbar specificering och komplettering av de valda teorierna. (För 
exempel se Geels 1980 och Åkerberg 1987). Vid detta förfaringssätt är det stor risk att 
man missar en hel del av den information som texten innehåller, eftersom ens instrument 
inte på ett effektivt sätt kan hantera textens information om hur textens agent(er), dvs den 
eller det som som agerar i texten, vilket nödvändigtvis inte är det samma som textens 
grammatiska subjekt, relaterar sig till de objekt som agenten/agenterna uttalar sig onx 



Inom den perspektiviska textanalysen utgår man ifrån att vi människor genom språket 
relaterar oss till vår materiella, sociala och kulturella miljö, och att vi genom vårt språk 
uttrycker en kunskap om och ett förhållnigssätt (perspektiv) till världen. I och med detta 
kan språket sägas ha en ekologisk signifikans (Bierschenk & Bierschenk 1985 s 9). Vad 
klusteranalysen förutsätter är att textens agent(er) knyts till de objekt som texten inne- 
håller. Denna tillknytning sker via en aktion (a) eller handling, dvs ett verb. Relationen 
mellan Agent, Aktion (a) och Objekt (o) kan därför skrivas AaO (Bierschenk & 
Bierschenk 1986b s 12). Vad den perspektiviska textanalysen nu gör är att identifiera alla 



13 



AaO-enheter i en text. Agentens relationer till omvärlden ges genom den preposition som 
agenten knyter till objektet. Denna identifiering av agent, aktion, objekt samt 
differentiering av agentens perspektiv sker med hjälp av ett antal regler, som ger de olika 
enheterna i en textsträng ett siffervärde. (Reglerna finns i Bierschenk & Bierschenk 
1986b) Grundschemat för analys av en text framgår av följande: 



00 



Agent 


Verb 


Figur 


Grund 


Medel 


Sättpunkt 


30 


40(a/p) 


50 


60 


70 


80 



90 



Värdet 00 anger en textöppnare och värdet 90 anger slutet på en text. Den identifierade 
agenten får alltid värdet 30. Verben ges värdet 40, men här skiljer man på aktiva och 
passiva verb. De objekt som inte har någon preposition fär värdet 50. Del A av figur 1 
består alltså av 50- strängar, vilka utgör textens gestalt eller figur. De prepositioner som 
får värdet 60 kan exemplifieras med pd, bland, till, alltså prepositioner som uttrycker 
lokalisering eller riktning. Prepositioner som uttrycker medel eller instrument får istället 
värdet 70 och dessa kan exemplifieras med prepositioner som med, via och genom. De 
prepositioner som får koden 80 uttrycker en sättpunkt; de objekt som är knutna till denna 
typ av prepositioner ligger långt bortom textens figur. Ett exempel på en sådan preposition 
äxför. Med dessa olika värden på prepositionema uttrycks också ett avstånd mellan 
agenten och det objekt som han eller hon uttalar sig om (Bierschenk & Bierschenk 1986b 
s 14 - 16). 

För att närmare illustrera den perspektiviska textanalysen visar jag nedan hur kodningen 
av den första meningen i den av mig producerade texten ser ut när den är bearbetad. Jag 
kommer också i noter att ange vilka regler som är aktuella for respektive kod. Det bör 
emellertid observeras att kodningen av en text inte kan göras i den ordning som texten 
nedan antyder. Den lämpliga ordningen är istället först identifiering, sedan process- 
kodning och till sist supplering. Vad dessa begrepp innebär kommer att framgå av det 
följande. 



Den mening det gäller är följande: 

"Att få komma till nationalparken är inte lätt" 



14 



Text 


Identi- 


Pro- 




fiering 


cess 


• 


001 




Att 


012 




[0]aO3 




30 


få 


40a4 




Aa[0]5 




50 


nationalparken 






[att]6 


01 




[0]aO7 




30 


komma 


40a8 




till 


609 




nationalparken 10 


60 




[att] 


0111 




[0]aOl2 




30 


är 


40a 13 




intel4 






lättlS 







Block 



Al 



Supple- Text 
ring 



A2 



A2 



Al,30 



X+till 



A3 



50 
50 



A2,30 



0016 



1 Här identifieras meningsinledare, som kan vara . ? och ! och tilldelas koden 00 enligt reglerna 1 och 2. 
"Regel 1: Identifiera närmast följande meningsinledare. Operation : Tilldela den första av två 
meningsinledare 00". 

2 Detta "Att" är en satsinledare. Andra satsinledare är t ex då, hur, vad, som, och enligt regel 4 får 
satsinledare koden 01. 

3 Här sätter jag enligt regel 33 in en platshållare för agenten, eller en agentdummy. Regel 33 lyder 
nämligen: "Oidentifierad sträng finns inte före verbet OperatJCTi : Sätt in [0]aO omedelbart före verbet 
Tilldela [0]aO 30". 

^ Här är ett verb. Detta får enligt reglerna 10 och 18 koden 40a, där a markerar att det är ett aktivt verb. 

5 För denna objektdummy, eller platshållare för objektet, säger regel 22: "Verbet är sista sträng före 
menings slut eller satsinledare. Operation : Sätt in Aa[0] efter verbet. Tilldela Aa[0] 50". 

6 Se not 8. 
'^ Se not 3. 

° Se not 4. Nu har vi alltså två verb, vilka måste differentieras från varandra. Denna differentiering sker 

genom att man sätter in en ny satsinledare, eller ett tdaiiskt [att], framför det andra verbet, och ger denna 

satsinledare koden 01, enligt reglerna 15 och 21 

" Regel 7 lyder kort och gott: "Identifiera preposition. Operation : Tilldela prepositionens kodCT (60, 70, 

80)". Prepositionen "till" får koden 60, då den uttrycker en riktning. 

1" Denna sträng får koden 60 enligt regel 20: "Oidentifierad sträng följer preposition. Operation : tilldela 

prepositionens kod". Här ser vi alltså hur ett objekt knyts till det perspektiv som prepositionen uttrycker. 

11 Se not 13. 

12 Se not 3. 

13 Verb igen. Se not 8- 

1^ Regel 19 sägen "Oidentifierad sträng följer omedelbart efter verbet. Operation: Tilldela 50"- 

15 Se not 14. 

16 Se not 1. 



15 



Av det ovanstående framgår det nu att vi har fått fram 3 A-block, eller tre enheter, som var 
och en innehåller ett aktivt verb. De tre blocken innehåller följande strängar med angivna 
koder: 

Block Al: Att(Ol), [0]aO(3O), få(40a), Aa[0](5O) 

Block A2: [att](01), [0]aO(3O), komma(40a), tiU(60), nationalparken(60) 

Block A3: [att](01), [0]aO(3O), är(40a), inte(50), lätt(50) 

Vad som nu skall ske är att de dummyvariabler, eller platshållare, som jag satt in för 
hittills okända agenter och okända objekt skall bytas ut mot kända. Det är detta som sker 
under kolumnen "Supplering". Det bästa är då att börja med agenterna, [0]aO, för att 
sedan bearbeta objekten, Aa[0]. I block Al vet jag alltså inte vilken agenten är. Han, 
hon, den eller det måste hämtas någonstans ifrån. Enligt regel 58 som säger att om [0]aO 
inleder mening, dvs föregås av koden 00, vilken den gör här, skall jag supplera med 
apriori definierad agent eUer variabel X. Det är alltså detta X som då ersätter den plats som 
agentdummyn har hållit. I block A2 skall jag enligt regel 59 supplera med referensnum- 
mer till närmast föregående block plus 30 om [0]aO inleder sats, dvs föregås av koden 
01, vilken den gör här. Och det som står för 30 i block Al är ju X. Agenten fortsätter 
alltså att vara okänd, eller X. Samma regel gäller för block A3, där agentdummyn alltså 
byts ut mot A2,30. Och det som står som 30 i Block A2 är X. 

Nu är det dags att supplera de dummyvariabler som fungerar som platshållare för 
objekten, alltså Aa[0]. Då börjar jag istället från textens slut och går mot textens början. 
Den första och enda objektdummyn finns då i block Al. Regel 54 säger då att om Aa[0] 
följs av satsinledare inom A-block, vilket här är fallet, så skall jag supplera med 
referensnummer till närmast följande block, dvs till block A2. Här skall jag då supplera 
med både agenten + objektet i block A2, vilket tillsammans uttrycker agentens 
konceptualisering av det objekt som agenten uttalar sig om. KcMikret innebär detta att jag 
supplerar med X + till nationalparken. 

De tre blocken kan nu skrivas så här istället: 

Block Al: Att(01), X(30), få(40a), X+till nationalparken(50) 
Block A2: [att](01), X(30), komma(40a), till(60), nationalparken(60) 
Block A3: [att](01), X(30), är(40a), inte(50), lätt(50). 



Det som utgör underlaget för klusteranalysen är de textsträngar som finns vid koderna 30, 
40, 50, 60, 70 och 80, samt en blockidentitet. 



16 



För block Al utgör således följande textsträngar grundmaterialet för klusteranalysen: 

30: X 

40: få 

50: X + till nationalparken 

För block A2 blir det: 

30: X 

40: komma 

60: till nationalparken 

Och för block A3 utgörs inputen av: 

30: X 

40: är 

50: inte lätt 

Av dessa textsträngar genereras sedan olika matriser. Den första av dessa är den som ger 
textens figur, dvs del A i Figur 1 , och i denna ingår 50- strängarna som rader och 30- 
strängama som kolumner. Det som genereras är alltså en 50/30- matris. När det gäller den 
ovan kodade meningen ser matrisen ut som följer: 



50- strängar 



30- strängar 
X 



x+till nationalparken 
inte lätt 



Av matrisen framgår det att agenten, dvs 30- strängarna, till sig knyter två 50- strängar. 
Agenten X knyts alltså till två uttalanden om verkligheten, och vi kan redan här se att det 
ena handlar om ett objekt och det andra snarare uttrycker en uppfattning om 
omständigheter. 



Det är denna matris som sedan ligger till grund för klusteranalysen som till sist ger den del 
av Figur 1 som jag har benämnt A. Men genom att transponera denna matris och låta ko- 
lumnerna bli rader och raderna kolumner, dvs utföra en spegling i matrisens diagonal, så 
får jag istället en 30/50 matris, vilken ger perspektivet på textens figur, dvs det som 



17 



åskådliggörs av delen B i Figur 1. För den kodade meningen ovan ser 30/50- matrisen ut 
enligt följande: 



50- strängar 



30- strängar 


x + till 


inte 




national- 


lätt 




parken 




X 


1 


1 



I denna matris är det jaget som objektiveras av agenten, vilket innebär att agenten 
presenterar ett perspektiv på det han eller hon har sagt 

Också denna matris bearbetades med klusteranalys, vilket gav 3 kluster, där klustrema 2 
och 3 först kopplades ihop med varandra, och dessa sedan länkades till kluster 1. Men nu 
gäller det att undersöka vilka kluster från textens figur som samlas upp i denna nya 
transformerade klusteranalys, vilket jag har angett inom parentes i perspektivet i del B av 
figur 1. Perspektivets kluster 1 speglar "• figurens klustrer 1. Därför kallar jag också 
kluster 1 här i perspektivdelen för Avskärmning. Kluster 2 speglar klustrema 4-12 i 
figuren, vilka samlas upp i noden Hotad, ett begrepp som då får följa med till 
perspektivet. Perspektivdelens kluster 3 speglar helt innehållet i figurens kluster 3, vilket 
gör att jag också kallar perspektivdelens kluster 3 för Privatisering. Denna Privatisering 
förvandlas till Egocentrism då den späs på av informationen från kluster 2. Egocentrismen 
transformeras till Individualism genom innehållet i kluster 1. Därmed skulle min texts 
huvudpersons perspektiv på sina egna utsagor uttrycka just Individualism. (Också denna 
diskussion, och likaså de två följande presentationerna av textens grund och av per- 
spektivet på grunden, förutsätter en skalenlig uppriming av klusteranalysen liknande den i 
Figur 2. Någon sådan görs emellertid inte här av utrymmesskäl.) 

När det gäller textens grund, så framhåller den perspektiviska textanalysen att vi männi- 
skor knyter våra observationer till vad vi uppfattar som verkliga företeelser. Genom att 
särskilja textens figur från dess grund, eller den verklighet som figuren så att säga "står 
på", så har jag en möjlighet att studera vad som min huvudperson uppfattar som grund för 
sina övriga utsagor (Bierschenk & Bierschenk 1985 s 15). 



1 



Speglingen grundas på kopplingarna mellan Objekt och Agent i 50/30- matrisen. 



18 



Grunden uttrycks genom de objekt som fått värdet 60, på grund av den preposition som 
är knuten till dem. Klusteranalysen gav två kluster. Det första innehåller följande unika 
60- strängar : 

1. till nationalparken 

2. åt gubben 

4. om sådana där störiga människor 

vilka kan tolkas som att min huvudperson vill dra sig undan eller fly från den verklighet 
han har kring sig. Flykt kan därför vara ett lämpligt begrepp för detta kluster. En del av 
denna verklighet utgörs av den samhälleliga kontrollapparaten, vilket framgår av de unika 
60-strängar som utgör kluster 2 och som kan sammanfattas med begreppet Kontrollerad: 

3. på automaten 

5. på grejoma 

6. på baren 

7. emot + väl 

Den grund som min huvudperson då har för sina handlingar och sin inre monolog, skulle 
kunna vara en strävan efter Frigörelse. 

Perspektivet på grunden, dvs del D av Figur 1, kom också att innehålla två kluster, med 
samma innehåll som i grunden, vilket ytterligare förstäricer intrycket av min huvudpersons 
frihetssträvan. 

Ett försök till tolkning. 

Denna metods fördelar ligger i att den både är analytisk och syntetisk. Det analytiska 
elementet ligger i metodens nedbrytning av texten till AaO-enheter och de kluster som 
finns i mina figxirers ytterkanter. Det är emellertid viktigt att kanma ihåg att skapandet av 
de olika AaO-enhetCTna innebär att "rätt" agent (A) ständigt knyts till "rätt" objekt (O) och 
att denna sammankoppling styrs av texten själv. 



Metodens syntetiska element ligger i klusteranalysens förmåga att visa på hur de olika 
klustren, eller textdelama, knyts samman, och i de begrepp som forskaren ger dessa 
sammanknytningspunkter. Genom den analytiska processen styckar jag således sönder 
texten, medan jag återskapar dess helhet i den syntetiska. Denna syntetiska process lyfter 
också fram en underliggande, eller latent, struktur i texten. 



19 



Tidigare nämnde jag att en av de grundläggande tankarna inom den perspektiviska 
textanalysen är att vi människor använder värt språk för att relatera oss till vår omvärld. 
Enligt den perspektiviska textanalysen ger då min huvudperson på en manifest nivå 
uttryck för en önskan om att avskärma sig, att låta andra ta hand om samhälleliga problem 
och en uppskattning av privatlivet å ena sidan. Å andra sidan ger han också manifesta 
uttryck för en önskan om alternativ till rådande förhållanden samtidigt som han uttrycker 
en anpassning till och respekt för förhandenvarande samhällssystem. I sitt ordval 
uppvisar han emellertid både kritiska och aggressiva förhållningssätt gentemot sin om- 
värld. Han uttrycker dessutom ett (åtminstone på individnivå) intresse för omsorg. Min 
huvudperson har också känslor av tillit gentemot främlingar, eftersom han är beredd att be 
dem om hjälp, trots att han upplever sig vara både otrygg och utsatt. Denna kedja av 
manifesta uttryck, som börjar med alternativ och slutar med otrygghet, skulle då 
sammantaget kunna betyda att min huvudperson upplever sig vara hotad i det samhälle 
han lever i. Denna upplevelse av hot är således den ena delen av den av mig producerade 
textens latenta innehåll. Den andra delen, som börjar i avskärmning och slutar i 
privatisering, får sin slutpunkt i begreppet egocentrering. Och då dessa två begrepp 
smälter samman skulle jag enligt den perspektiviska textanalysen få fram vad denna text 
egentligen handlar om, nämligen, sekterism. Både min huvudpersons uppfattoing av och 
sätt att förhålla sig till omvärlden, såsom det uttrycks i den av mig producerade texten, 
skulle alltså sammanfattas i begreppet "Sekterism". Detta kan då dels tolkas som att han 
upplever sig som isolerad från omvärlden, men också som att han menar att det är i sek- 
ten, på grund av den nära och omedelbara kontakten medlemmarna emellan, som han kan 
realisera de tendenser till individualism och egocentrering som min huvudperson utifrån 
textens perspektiv, del B i Figur 1, tycks ha. Men sekten kan också, och återigen på 
grund av en intensiv social interaktion medlemmarna anellan, ge individen känslor av att 
vara befriad från tidigare social isolation, och det var just strävandena efter "Frigörelse" 
som klustringen i textens grund, och perspektivet på denna, gav ett uttryck för. 

Metodens validering 



Hur denna metod skall kunna valideras vet jag faktiskt inte riktigt. Ett möjligt sätt är att i 
efterhand relatera resultatet av en analys av en text till faktiska händelser. Ett exempel där 
verkligheten validerar metoden återges i Bierschenk & Bierschenk 1986c. Den text som 
analyseras där består av en intervju med en socialtjänsteman om hur han upplever sin 
arbetssituation. Resultatet av analysen visar att den intervjuade har ett så starkt 
frihetsbehov att han egendigen inte kan fortsätta med sitt arbete. Och enligt muntlig 
uppgift av Bernhard Bierschenk slutade också mannen ifråga sitt arbete några månader 
efter det att intervjun gjordes. Naturligtvis är inte detta ett tillräckligt argument för att vali- 



20 



dera metcxien. Det kan ju ha funnits andra orsaker till att socialtjänstemannen slutade än de 
som framkom i analysen, och som inte heller kom fram i intervjun, eftersom de kanske 
inte efterfrågades. Vad som talar för metoden i just detta fallet är att den i alla fall inte talar 
emot det faktiska utfallet. Och det är ju inte alltid så att de texter som man skulle vilja 
analysera kan relateras till någon faktisk effekt 

När det gäller den text som jag har analyserat här, skulle det vara möjligt att validera 
metoden genom att i efterhand relatera den till de intentioner som jag hade när jag skrev 
texten. En av dessa var att framställa en huvudperson som var splittrad i sitt förhåll- 
ningssätt till sin omgivning. När andra drabbades av samhällets repressiva instanser 
skulle han tycka synd om dem, samtidigt som han visade en viss förståelse för 
samhällssystemet. När han själv drabbades skulle han inte visa någon som helst förståelse 
för t ex bristfälliga kommunikationer eller för de arbetslösa som bestal honom på hans 
pengar. Däremot skulle han visa en uppskattning av den repressiva apparatens åtgärder 
mot dem som bestal honom. I viss mån tycker jag att jag har lyckats med detta, vilket 
skulle kunna utgöra en viss form av validering. Mot detta valideringssätt kan man 
självklart rikta invändningen att de begrepp som jag har sammanfattat klustrema med och 
givit klustersammanbindningar redan är styrda av mina intentioner med texten. Å andra 
sidan är det just dessa intentioner som den perspektiviska textanalysen lyfter fram, vilket 
betyder att när det gäller texter som jag själv producerat och utsätter för perspektivisk 
textanalys så är det jag själv som bäst kan validera resultatet 

Ett tredje sätt, om än vagt, att validera metoden på är att fråga sig om tolkningen av 
analysen är rimlig. Ger begreppens klustringsmönster någon meningsfullhet eller inte, är 
en fråga som kan ställas. Men till sist kan man fråga sig om inte metodens fasthållande av 
textens agenter och objekt och relationerna dem emellan, samt att metoden tillåter dessa 
relationer bestämmas av texten själv, gör den överlägsen alternativa metoder. 

Den perspektiviska textanalysen och osynlig religion 

I denna artikels inledning påstod jag att den perspektiviska textanalysen skulle vara att 
föredra vid utforskandet av vad man inom religionssociologin kallar för den osynliga 
religionen. Ett argument för detta är att denna metod är induktiv, ett vetenskapligt 
förhållningssätt som bör vara rekommendabelt när det gäller forskningen kring ett område 
som man inte egentligen vet något om. 



Ett annat argument som talar för den perspektiviska textanalysen anknyter mer till 
teorierna kring den osynliga religionen. Utifrån kunskapssociologiska resonemang menar 



21 



Thomas Luckmann (1967) att varje individ har ett övergripande meningssystem som har 
samma funktioner som han menar att det som man nOTmalt menar med religion har. Detta 
meningssystem ger bl a individen inte enbart tolkningsmönster för det som sker henne 
personligen och det som sker i samhället, utan också normer för hur individen skall 
förhålla sig till sin omgivning. I traditionella samhällen övertar individen de övergripande 
symbolsystem som övriga samhällsmedlemmar delar. Denna förmedling har då i det 
förindustriella Europa framför allt skett genom nationalkyrkorna. Men i det moderna 
differentierade och heterogena industrialiserade västerländska samhället överlåts det enligt 
Luckmann åt individen att själv konstruera sitt meningssystem eller sin "religion". Luck- 
manns teori förutsätter således en aktivitet från individens sida, och just denna 
individaktivitet beaktas fullt ut i den perspektiviska textanalysen genom att en texts Agent 
knyts till textens Objekt genom den aktivitet som verbet uttrycker, dvs enheten AaO. Att 
metoden dessutom genom klusteranalysen beaktar hela texten gör den inte mindre 
intressant för studiet av osynlig religion, eftersom teorierna kring denna också menar att 
individens övergripande symbolsystem också integrerar individens olika kunskaper och 
upplevelser till någon form av helhet 



22 



Efterskrift 



Kurserna leddes av Bernhard och Inger Bierschenk samt av Helge Helmersson. I det 
föregående har jag endast i undantagsfall i noter hänvisat till den litteratur som behandlar 
den perspektiviska textanalysen. Anledningen till detta är att en hel del av vad jag skriver 
också bygger på föreläsningsanteckningar och samtal med nämnda personer. För in- 
tresserade hänvisar jag till den i slutet av artikeln presenterade referenslitteraturen. 

Jag vill också här tacka nämnda tre lärare för deras tillmötesgående att besvara de frågor 
jag ställt, och för deras värdefulla synpunkter på tidigare versioner av denna artikel. 



23 



Referenser 

Bibby, R. (1983) Searching for Invisible Thread: Meaning Systems in Contemporary 
Canada. Journal for the Scientific Study of Religion. 22. (101 - 119). 

Bierschenk, B. (1984a). Steering Mechanisms for Knowability. Cognitive Science 
Research, Monograph No 1. Lund, Sweden: Lund University. Department of 
Psychology. 

Bierschenk, L (1984b). The Schematism ofNaturalLanguage. Cognitive Science 
Research, Monograph No 2. Lund, Sweden: Lund University. Department of 
Psychology. 

Bierschenk, B. & Bierschenk, L {l9S4c).The Perspective Structure in Verbal Flow. 
Cognitive Science Research, Monograph No 4. Lund, Sweden: Lund University. 
Department of Psychology. 

Bierschenk, B. & Bierschenk, I. (1985). The Agent Function as the Basis for Perspective 
Control. Cognitive Science Research, Monograph No 9. Lund, Sweden: Lund 
University. Department of Psychology. 

Bierschenk, B.& Bierschenk, I. (1986a.). Concept Formulation Parti. The Phenomenaon 
of Cognition. Cognitive Science Research, Monograph No 10. Lund, Sweden: 
Lund University. Department of Psychology. 

Bierschenk, B.& Bierschenk, L (1986b). Concept Formulation Part II. Measurement of 
Formulation Processes. Cognitive Science Research, Monograph No 11. Lund, 
Sweden: Lund University. Department of Psychology. 

Bierschenk, B.& Bierschenk, L (1986c). Concept Formulation Part III . Analysis of 
Mentality. Cognitive Science Research, Monograph No 12. Lund, Sweden: Lund 
University. Department of Psychology. 

Bierschenk, B.& Bierschenk, I. (1987) Consciousness as a Function ofKnowledge and 
Culture. Cognitive Science Research, Monograph No 18. Lund, Sweden: Lund 
University. Department of Psychology. 



Block, E. (1976). Amerikabilden i svensk dagspress 1948 - 1968. Lund: Gleerup. 



24 



Geels, A. (1980). Mystikern Hjalmar Ekström 1885 - 1962. En religionspsykologisk 
studie av hans religiösa utveckling. Lund: Doxa. 

Helmersson, H. (1987). Per-tex. Version 1.1. Texteditering och klusteranalys vid 

perspektivisk textanalys. Urv^xMishcå paper, Sweden: Lund University. Department of 
Business Administration. 

Luckmann, T. (1967). The Invisible Religion. The Transformation of Symbols in 
Industrial Society. New York, London: Macmillan. 

McGuire, M. (1981). Religion: The Social Context. Belmont CA: Wadsworth. 

Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1984). Qualitative Data Analysis. A Sourcebook of 
New Methods. Beverly Hills, London: Sage. 

Pettersson, T. (1983). Anonym religiositet. En teoretisk diskussion och några svenska 
resultat. Forskningsrapport No 170-171, Stockholm, Sweden: Religionssociologiska 
institutet. 

Sjödin, U. (1987). Osynlig religion. En studie i teori och metod. Löberöd: Plus Ultra. 

Åkerberg, H. (1987). Livet som utmaning. Existentiell ångest hos svenska 
gymnasieelever. Stockholm: Norstedts. 



PEDAGOGISK - PSYKOLOGISKA 

BIBUOTEKET 

LUNOS UNIVERSmr